Under höstterminen började vi klistra tidningspapper på ballonger med hjälp av tapetklister. Syftet med denna aktivitet var att barnen skulle få skapa något tillsammans och eftersom vi har som en del i vårt strävansmål samtalat om och studerat smådjur och insekter under höstterminen blev det naturligt att det var detta vi skapade. Under arbetets gång bestämde vi oss för att fokusera på matematiken för att synliggöra den. Vilken matematik skulle man kunna få in i detta skapande?

Barnen fick uppdraget att arbeta två och två. Detta var inte helt enkelt eftersom de ibland ville vara med två kompisar, men de fick hitta lösningar på problemen. Någon bytte kompis att samarbeta med flera gånger och vissa konstellationer blev inte som vi lärare föreställt oss. Det slutade med att alla hittade en samarbetspartner. Storleken på ballongen fick varje par bestämma själv, och det tog ibland lite tid att inse att det räckte med en ballong till två barn. När ballongerna blåstes upp använde barnen olika begrepp för att beskriva den storlek de önskade. De ville ha lite luft, mycket luft, liten, stor och mellan stor, och något barn beskrev även ballongen som tjock. Vi satt utomhus och arbetade med ballongerna och när de skulle torka hängde de och torkade i vinden. Då passade barnen på att räkna antalet ballonger.

För varje barn gjorde vi en dokumentation där barnet själv fick beskriva händelse förlopp för hur deras djur/insekt blivit till.

Oscar: ”Vi gjorde en ballong och jag klistrade. Sen delade vi den med en vass kniv. Då måla jag den. Det blev en insekt, den blev en gul och grön osså blå.  Sen klistrade jag fast ögonen. Den har tre ögon. Sen gjorde jag en gump. Då gjorde jag så hårt och trycka hål till benen. Det blev fem ben.” (När Oscar skulle bestämma hur många ben insekten skulle ha visade han fyra fingrar. När han fått tre frågade den vuxne om han hade rätt antal. ”Nej, det är (han visar tre fingrar), jag behöver (han visar ett finger).” Insekten var färdig, men Oscar ångrade sig. Det hade blivit för stort mellanrum mellan två ben så han bestämde sig för att ha ett ben till för att det skulle bli jämnt.

I sitt arbete med sina pappersdjur gavs barnen möjlighet att använda olika matematiska begrepp i för barnen meningsfulla sammanhang. Begrepp som i samtal med läraren användes var olika jämförelser som stor, liten, tjock, smal, lång och kort. Barnen arbetade också med antalsuppfattning när de skulle bestämma och räkna antal ben och ögon. Sortering skedde när djuren delades in i grupper som insekter, smådjur och annat beroende på vad barnen bestämde sig för att tillverka. Det var i början en parövning där det krävde samarbete för att kroppen skulle bli till. Namnen på olika former samt hel och halv var ytterligare matematiska begrepp som blev en naturlig del i samtalen under barnens arbete.