Historia

StyrelseHistoriaSyfte | Stadgar

Samling i Gruntvigsalen

Historien om bildandet av Sveriges Matematiklärarförening
av Peder Claesson

1974
Utgivningen av en tidskrift för matematikundervisning diskuteras vid ett lärarutbildarseminarium i oktober i Jönköping med Jan Unenge som värd.

Nämnaren nr 1, ”en föreningstidskrift utan förening”, utges i december på initiativ av Göran Emanuelsson och Lars-Eric Pettersson från SÖ:s fortbildningsavdelning i Göteborg

1975 -1993
Bildandet av en förening för lärare i matematik på alla stadier diskuteras vid flera tillfällen men ingenting händer trots att Nämnaren både fyller 10 år och firar 100-nummersjubileum.

23/9 1993
Vid det nybildade biennalrådets möte i Härnösand aktualiserar rådets ordförande Göran Emanuelsson frågan om en svensk matematiklärarförening.

17/11 1993
Biennalrådet beslutar att presentera idén om en svensk matematiklärarförening i samband med Matematikbiennalen 1994. Föreningen skall verka för att främja matematikundervisningen i det allmänna skolväsendet. Rådet uppdrar åt Göran Emanuelsson, Peder Claesson och Jan Unenge att utarbeta förslag till stadgar.

17/12 1993
Biennalrådet beslutar att en svensk matematiklärarförening skall bildas vid Matematikbiennalen 1994 i Göteborg och utser Edor Oscarsson Växjö, Ingvar O Persson Stockholm och Ulla Öberg Malmö att ingå i en valberedning.

28/1 1994
Ett stort antal lärare beslutar bilda Sveriges Matematiklärarförening vid ett möte under Matematikbiennalen 1994. Peder Claesson väljs till ordförande.

Följande förslag till föreningens målsättning och verksamhet antas av mötet:

Sveriges Matematiklärarförenings strävan skall vara

  • att höja kvaliteten på och stimulera matematikundervisningen i det offentliga utbildningsväsendet åk 1-12 samt inom barnomsorg och högskola
  • att lärares kunnande och erfarenheter tas till vara och kan påverka innehåll i och utformning av skolans matematikundervisning
  • att stimulera till utvecklingsarbete och forskning i och om matematikundervisning och sprida resultat från denna verksamhet.

Sveriges Matematiklärarförening bör

  • stödja och organisera utbildningsdagar, kurser och matematikbiennaler
  • ge information, råd och hjälp när det gäller matematikutbildning på alla stadier, fortbildning och forskarutbildning
  • stimulera till att lärares erfarenheter dokumenteras och används i beslutsprocesserna på olika nivåer
  • utdela stipendier för resor och utvecklingsarbete
  • se till att varje nummer av Nämnaren innehåller information om föreningens verksamhet, och att medlemmar ska få abonnera till rabatterat pris.

Under Sveriges Matematiklärarförenings första år leddes verksamheten av en interimsstyrelse bestående av Kenneth Borg Karlshamn, Peder Claesson Linköping ordförande, Göran Emanuelsson V Frölunda, Lena Fritzén Växjö, Gert Gabrielsson Malmö, Ann Karlberg Nacka, Wiggo Kilborn Tollered, Eva-Stina Källgården Nacka, Anita Lundberg Byske, Thomas Martinsson Skoghall, Britt Pettersson Norrfjärden, Ronnie Ryding Göteborg, Bo Sjöström Malmö, Eva Taflin Falun och Ulla Öberg Malmö.

I studeranderådet ingick Liselott Bardun Norrköping, Mikael Fransson Malmö, Johnny Johansson Linköping och Marcus Sundgren Härnösand.

Vid första styrelsemötet utsågs Ulla Öberg till vice ordförande, Anita Lundberg till sekreterare, Britt Pettersson till vice sekreterare och Thomas Martinsson till kassör.

Lärarna i åk 1-6 har ju hand om merparten av tiden för matematikutbildning och är därför en mycket viktig målgrupp. Det är sant att dessa lärare undervisar i många ämnen men för dem som inte är med i någon annan ämnesförening borde matematiklärarföreningen vara en självklarhet. Andra skulle kanske kunna vara med i två föreningar när medlemsavgiften är låg och utbytet stort. Samarbetet med LMNT, Föreningen för lärare i matematik, naturvetenskap och teknik, vars medlemmar huvudsakligen undervisar i årskurserna 7-12, bör vara gott.

Entusiaster på olika håll i landet har bildat lokalavdelningar, en nödvändighet för att man ska få igång lokal verksamhet. Föreningar finns på ett flertal olika platser runt om i landet.

I andra länder t ex Austalien, Danmark och USA finns starka ämnesföreningar för matematik med stort inflytande och omfattande verksamhet. Med gemensamma ansträngningar skulle det kunna bli så även i Sverige och detta kommer vi att lyckas med om medlemsantalet blir stort.

Det brukar dröja några år innan en ny förening finner sin stil. Sveriges Matematiklärarförening, som numera förkortas SMaL, har under de första verksamhetsåren anordnat välbesökta sommarkurser i Mullsjö veckan före midsommar.